måndag 9 november 2020

Utnämning till docent i pedagogik inr specialpedagogik

 Det är med stor glädje och stolthet som jag kan meddela att jag den 5/11-2020 utnämndes till docent i pedagogik inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Utnämningen har föregåtts av att jag under två års tid deltagit i ett meriteringsprogram vid Högskolan Kristianstad som mynnade ut i en ansökan om att bli utnämnd till docent. Ansökan har sedan genomgått en s k sakkunniggranskning som genomförts av två professorer inom min ämnesdisciplin. Glädjande nog var båda utlåtandena positiva och samstämmiga i att backa upp min ansökan. Nästa steg var sedan att fakultetsnämnden vid fakulteten för lärarutbildning fattade det slutliga beslutet om utnämningen. För de som inte är så invigda i akademins olika beteckningar finns nedan en förklaring av vad docent-titeln innebär: 

"Titeln docent är inte längre centralt reglerad inom den högre utbildningen i Sverige. Det är därför i princip upp till varje lärosäte att bestämma utifrån vilka kriterier titeln skall delas ut och om den alls skall delas ut. I praktiken finns dock en samstämmighet mellan lärosätena om hur docenter utses. Docenttiteln motsvarar i Sverige ungefär fyra års heltidsforskning efter avlagd doktorsexamen och ger av hävd venia docendi, det vill säga "rätten att undervisa" och handleda på alla nivåer inom högskolan, liksom att ingå i en betygsnämnd vid disputation. En docent skall avsevärt ha breddat och fördjupat sin forskning i jämförelse med doktorsavhandlingen, och vanligen krävs också att forskningsresultaten skall ha publicerats internationellt i erkända fackvetenskapliga tidskrifter. Den praktiska uttolkningen av detta kan dock i viss mån skilja sig åt mellan olika universitet och högskolor, liksom mellan olika ämnen.

Att vara docent är inte ett yrke utan en vetenskaplig kompetensmarkering. Förr kunde man i Sverige vara anställd som docent. Idag blir man vid statliga lärosäten antagen som "oavlönad docent". Om en docent är anställd vid lärosäte är anställningsformen vanligen universitetslektor. Vissa svenska stiftelsehögskolor har dock fortfarande docent kvar som anställningsform." källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Docent


Doktorsavhandlingen var eftersom jag skrev en monografi i stor utsträckning ett ensamarbete och därför är jag särskilt glad över jag fått möjlighet att samarbete med flera kompetenta forskare i de olika projekt som lett fram till docenturen. Sett till den önskade fördjupningen och breddningen av forskning i relation till doktorsavhandlingen har jag fortsatt att ägna mig åt praktiknära forskning om särskolans professioner, komparativa studier om elevhälsa och utredningsarbete och forskning om speciallärares/specialpedagogers relationskompetens. Merparten av min forskning har publicerats i vetenskapliga tidskrifter där publiceringen föregås av s k peer-review granskning som innebär att forskningen genomgår en kritisk granskning från minst två vetenskapligt kompetenta och meriterade forskare inom samma område.  

En uppdaterad publikationslista finns på: www.hkr.se/daniel-ostlund

Utöver den vetenskapliga meriteringen i form av att publicera vetenskapliga texter är även handledning ett centralt område för utnämningen och jag har under de senaste två åren handlett Johanna Lüddeckens som tillhör forskarskolan SET med säte på Malmö universitet och sedan i höstas Sofia Lindberg som är antagen till Högskolan Kristianstads forskarutbildning i pedagogiskt arbete. 


Peace out!

Daniel






tisdag 26 februari 2019

Kommunikationskarnevalen 2019

Den 27-28 mars medverkar jag på Kommunikationskarnevalen på Svenska mässan i Göteborg. Den 28 mars håller jag ett föredrag om: 

Utveckling och lärande i horisontella relationer

  •  torsdag / 28 mars / 2019
  •  11:00-12:00
  •  Lokal G4

Beskrivning

Föredraget tar avstamp i olika sätt att beskriva och förstå de relationer som elever med funktionsnedsättningar är involverade i institutionella miljöer som förskola och skola/fritidshem. Elevers relationer är av betydelse för hur de kan bli delaktiga och utöva inflytande över sitt eget lärande. Som utgångspunkt används två begrepp, vertikala och horisontella relationer.
Läs mer här: 

https://kommunikationskarnevalen.se/


Peace out! 

tisdag 12 juni 2018

Medverkan i Almedalen 2018: Behöver Sverige fortfarande en sär-skild skola?

Den 3 juli kommer jag att medverka vid ett seminarium i Almedalen som tar upp frågor om likvärdighet och kvalitet i undervisningen inom grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna.  


TISDAG 3 JULI 14:30 TILL 15:15
Plats: Mötesplatsen Full Delaktighet, Birgers gränd 1 (tidigare Kafé Strandporten). 
Ingången till Kafé Strandporten i Visby, Gotland
I Sverige har alla elever enligt lag rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalité, men det är inte den verklighet som många elever i särskolan möter i sin utbildning. Fungerar verkligen särskolan? Ska vi ha kvar särskolan i Sverige och hur ska den i sådant fall utvecklas?
Deltagare: 
  • Helene Öberg, statssekreterare, Miljöpartiet
  • Lotta Edholm, partistyrelseledamot, Liberalerna
  • Åsa Vikström, regionschef Norr, Specialpedagogiska skolmyndigheten. 
  • Robert Öberg, biträdande rektor och ansvarig skolledare för grundsärskolan på Mörtviksskolan. 
  • Daniel Östlund, forskare, Högskolan Kristianstad
  • Fler är tillfrågade, mer information kommer.
  • Moderator: Malin Crona, journalist och föreläsare. 
Tillgänglighet:
  • Teckenspråkstolkning
  • Teleslinga finns
  • Tillgängligt för rullstol
  • Syntolkning



http://www.fub.se/om-fub/aktuellt/kalender/almedalen-behover-sverige-fortfarande-en-sar-skild-skola

måndag 12 mars 2018

Rapporten om förstelärare i grundsär- och gymnasiesärskola som bok

Ny finns även rapporten "Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola : resultat från en forskningscirkel" att köpa som bok. Beställ via info@hkr.se 



Östlund, D., Dehlin, E., Eliasson, L., Falk, M., Gannby, K., Josefsson, J., Klefbeck, K., Rodin, S. Stoltz, M. & Östlund, M. (Eds.). (2017). Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola : resultat från en forskningscirkel. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, nr 12http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17787

tisdag 16 januari 2018

Färdig rapport om förstelärares arbete i grundsär- och gymnasiesärskola

Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola: resultat från en forskningscirkel


Den första delrapporten från projektet om förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola är nu publicerad. På länken kan hela rapporten laddas ner som en PDF. 

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17787


Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden. 



Peace out! 

onsdag 6 december 2017

Stock-take meeting Inclusive Education i Borås 27 november

Den 27 november fick jag möjlighet att delta som åhörare vid evenemanget Stock-take meeting Inclusive Education vid Högskola Borås med anledning av att professor Bengt Persson går i pension och Professor Julie Allan avslutar sin gästprofessur vid Högskolan Borås. Vid konferensen talade förutom Bengt och Julie, även Peder Haug, Jan-Erik Gustavsson, Tanja Sturm m.fl. 



Vid konferensen lyckades jag även fånga den legendariska författartrojkan Emanuelsson, Persson och Rosenqvist på bild - kanske mest kända för en bred publik att ha lanserat det relationella och det kategoriska perspektivet i Sverige med sin kunskapsöversikt från 2001 - men de har även i sina individuella forskningsarbeten bidragit enormt mycket till det specialpedagogiska kunskapsområdet under mer än 50 år - Ingemar Emanuelsson påbörjade sin forskarkarriär i slutet av 1960-talet. Vad som är smått unikt med dessa tre gentlemän är också att alla tre innan de startade sina respektive forskarkarriär varit verksamma som lärare med erfarenheter från t.ex. hjälpklass, särskola och specialundervisning. 

Emanuelsson, Persson & Rosenqvist på Högskolan Borås, 27 november 2017. 
Se det fullständiga programmet här: 
https://www.hb.se/en/Staff/Working-at-a-University/News-and-events/Events/Inclusive-education-stock-take/Programme-Stock-take/



lördag 11 november 2017

Att driva skolutveckling inom grundsärskola och gymnasiesärskola

Den 30 oktober genomförde vi en konferens vid Högskolan Kristianstad där nio förstelärare presenterade utvecklingsprojekt som de drivit inom ramen för sina försteläraruppdrag under 2016/2017. Bilder från dagens finns längre ner i inlägget. 

Dagen inleddes med en föreläsning om aktuell forskning inom särskoleområdet av mig och sedan presenterade de nio förstelärarna sin respektive i projekt i parallella sessioner. Avslutningsvis genomfördes en paneldebatt där alla förstelärarna och deras rektorer fick samtala på temat framtidens särskola - i ett 10 års perspektiv och i ett 30 års perspektiv. 

Projekten kommer att avrapporteras i en skrift "Specialpedagogiska rappoter och notiser från Högskolan Kristianstad" med titeln: "Nio förstelärares arbete i grundsärskola
och gymnasiesärskola – Resultat från en forskningscirkel." Rapporten väntas utkomma i slutet av november 2017. 




Presentation av deltagarnas utvecklingsprojekt

Lena Eliasson och Susanne Rodin beskriver i sin utvecklingsartikel ett utvecklingsarbete om bedömning för lärande, där de systematiserat det kollegiala arbetet och lärandet inom sitt lärarkollegium. Insatsen har riktat sig till både lärare som undervisar i ämnen och ämnesområden.
Eva Dehlin har genomfört ett utvecklingsprojekt med fokus på elevernas motoriska utveckling och möjlighet att utöva inflytande och öka sin delaktighet under raster.  Projektet har genomförts i skolverksamhet som tar emot elever som läser ämnesområden.
Malena Östlunds utvecklingsartikel beskriver hur arbete med elevhälsa initierats i två grundsärskolor och hur elevhälsoteam startats upp på de båda skolorna. I utvecklingsarbetet har en s.k. trygghet och trivsel enkät som eleverna fyllt i använts för att identifiera utvecklingsområden inom elevhälsoarbetet.
Josefine Josefsson har inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete på en grundsärskola arbetat med att införa en bedömningspolicy på en grundsärskola.
Kamilla Klefbeck beskriver i sin utvecklingsartikel ett projekt som byggt på kollegialt lärande som syftat till att utveckla elevernas kommunikation inom en skolverksamhet för elever med utvecklingsstörning och autism.
Kristin Gannby har genomfört ett utvecklingsprojekt som inneburit att användningen av olika redskap, både digitala och analoga, utvecklats för att öka elevernas delaktighet i gymnasiesärskolan.

Marcus Falck och Malin Stoltz beskriver i sin utvecklingsartikel en utvecklingsprocess som genomförts inom kollegiet med ett särskilt fokus på att utveckla kollegiets strategier för att ge feed-back i gymnasiesärskolan. 







Peace out!